Entrén och trapphuset är det första som möter besökaren och ger ett första intryck av husets atmosfär. Ett välvårdat yttre gör också att risken för nedskräpning och klotter minskar, eftersom miljöns höga värde blir väl synligt. Anlita Bröderna Siljendahls för professionell trapphusrenovering i Stockholm.

En estetiskt tilltalande miljö höjer inte bara husets ekonomiska värde utan ger också huset karaktär, skapar mer trivsel och trygghet samt ökar välbefinnandet. Samtidigt utsätts trapphuset för mycket slitage. Vid renovering och ommålning är det därför viktigt att använda metoder som ger en tålig yta. 

Äldre trapphus är ofta utformade, målade och inredda i en enhetlig stil. Väggarna är ytterst sällan enfärgade utan har som regel en dekorativ ytbehandling, kanske med bröstning och bård. Detaljer såsom trappräcken, dörrhandtag, brevinkast och armaturer fulländar helhetsintrycket. Vid renovering och målning av äldre trapphus finns det därför många både miljömässiga och kulturhistoriska skäl till att vårda det gamla och förändra med respekt för husets historia.

Om er bostadsrättsförening planerar att byta till säkerhetsdörrar är det lämpligt att samtidigt också göra en trapphusrenovering. Detta eftersom dörrbyten ofta ger fula skador på väggytor runt dörrkarmarna.

Vilka typer av arbeten utför Siljendahls i trapphus?

Vi har stor expertis kring alla typer av tekniker och dekorationsmålningar som använts under olika tidsepoker. Vi målar bland annat marmorimitationer i färger såsom gult, grönt och rött.  Vi renoverar och målar så kallade stuckaturer (detaljer tillverkade av gips, marmormjöl och lim) och målar så kallad grisaillemålning, ett slags imitationsmålning för att skapa illusioner av stuckaturer. Därtill gör vi schablonmålningar i olika mönster med historiska förlagor, bland mycket annat.

Vid behov renoverar vi äldre fönster. Moderna fönster, som ibland kallas underhållsfria, går tyvärr inte att renovera utan måste så småningom bytas ut. I trapphus där de ursprungliga fönstren tagits bort kan vi förmedla kontakt till hantverkare som tillverkar tidstypiska fönster. Vid behov och i samråd med kunden tar vi in snickare, mattläggare och elektriker som underleverantörer.

Har ert trapphus tidigare renoverats oförsiktigt erbjuder vi expertis och råd kring hur trapphuset ursprungligen kan ha sett ut. För att hitta en lämplig färgsättning kan vi ge tidstypiska förslag eller göra mindre skrapprov på väggar och detaljer.

Läs mer om olika typer av dekorationsmåleri som vi utför här.

Trapphus – historik 

Under 1880-talet rådde nyrenässansens ideal. Det var mycket vanligt att måla ytor på ett sätt som fick dem att efterlikna dyra material såsom marmor. Golvet bestod ofta av kalksten eller marmor. Viktigt var att material och måleri återspeglade husets status.

Under 1890-talet inspirerades arkitekter och konstnärer av medeltida riddarromantik och kyrkomåleri. Vanliga former i trapphus var gotiska spetsbågar, kryssvalv och fyrpass. Väggarna kläddes ofta med äkta sten eller målade marmorimitationer i kraftiga färger. Väggarna delades in i olika fält som ramades in av bårder i avvikande kulör.

Under 1900-talets första decennium dominerade Jugendstilen. De klassiska formerna övergavs till fördel för mönster och skulpteringar inspirerade av svensk eller europeisk natur. De vanligaste färgerna från jugendperioden är grönt, engelskt rött, blått, ljusgult och ljusgrönt. Samtidigt blev det mer populärt att använda äkta material och mässingsdetaljer blev allt vanligare.

I början av 1910-talet gör nationalromantiken sitt intåg med sin rika dekor, ofta i blålila och blågröna nyanser. Släta ytor behandlas med en mångfald av tekniker och snickerier utfördes ofta i ek som betsades och oljades i mörkbruna nyanser. 

På 1920-talet återkom den lekfulla klassicismen i ny tappning i en stil som fått namnet Swedish Grace. Entréer målades ofta med dekorer inspirerade av antiken och renässansen, ibland med exotiska inslag från andra delar av världen. Vindfånget mellan entréer och trapphus glasades alltid in, ofta med diagonalställd spröjs. Årtiondets stora nyhet är sopnedkasten, som under 1930-talet kommer att bli allt vanligare.

Under 1930-talet slår funktionalismen igenom, varmed förekomsten av detaljrika trapphus minskar avsevärt. De nya ledorden är luft och ljus, släta ytor och rena linjer. Högblanka olje- eller kalkfärger i beigea eller gröna kulörer direkt på en slät putsyta blir mycket populära. 

Under 1940 och -50-talen blev det vanligt med naturmaterial som trä, tegel eller marmor. I påkostade hus kunde väggarna kläs med stenskivor av marmor eller travertin. Entréväggar dekorerades ofta med konstnärliga porslinsplattor eller putsade motiv direkt på väggen som ofta illustrerade lekande barn eller  hantverkare. Golv och trappor pryddes oftast av kolmårdsmarmor eller cementmosaik. 

Under 1960- och 70-talet prioriterades praktiska funktioner framför estetik. Hissen ansågs vara det självklara sättet att ta sig upp och ner i byggnaden, varför dekorationer i trapphuset i högre grad ansågs onödiga. De väggdekorer som ändå förekommer experimenterade med nya typer av målarfärger i starka kulörer. Golven bestod ofta av platsgjuten cementmosaik i gråa toner eller av kalkstensplattor. Under 70-talet blev det populärt med schablonmålade bårder, siffror eller bokstäver som kunde markera olika våningsplan.

Med 1980-talet kom en reaktion mot enkla former och storskalighet. Det experimenterades med olika typer av dekorationmåleri och motivmålning, ofta i ljusa färger. Latex applicerad på väggarna med svamp blev mycket vanlig i trapphus. Golven bestod ofta av ljusa material som vit marmor, kalksten eller cementmosaik.

Källa och lästips: Stadsmuseet, Stockholms stad

Stäng meny